Ny i Södra Ölands Musikteater – en personlig betraktelse
Hej. Ja, just det Liv, Tommy nämnde dig som regissör och ledare för ensemblen.
Om jag är intresserad? Det kan du skriva upp! Jag låter med glädje min familj göra uppoffringar för att jag ska kunna glänsa i rampljuset…
Skämt åsido. Visst är det knepigt att få till familjepusslet när familjefadern ska vara borta varje torsdag och var fjärde helg för att leka med andra musikalfjollor av de mest skiftande åldrar och kön, men oj vad det har varit värt det.
Jag kan inte sticka under stol med att det var med en viss nervositet jag kom till övning första gången. Skulle det vara normala människor? Man hade ju hört om folket på södra Öland? Det visade sig inte alls vara normala människor utan musikalälskare, den bästa sorten! Vilket välkomnande vi fick vi nya. Det var inte alls svårt att omgående känna sig som en i gruppen. Vi omslöts av en gemenskap och värme som bara blev mer påtaglig ju längre föreställningen fortskred. Underbara ledargestalter med visioner, engagemang och humor som bidrog till denna stämning.
Det sker något speciellt inom en grupp som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. En magisk gemenskap i en magisk sagoföreställning full av varma, begåvade, magiska människor. Och när ouvertyren spelar inför föreställningskväll står man andäktig bakom ridån och uppslukas av denna förväntansfulla magi… nu går vi in i sagan, tillsammans, i våra roller, kostymer, scenografin och musiken, omvärvda av (lagom mycket) effektfullt illuminerad scenrök. Det bara måste synas att vi älskar detta. Det bara måste stråla magi ut i salongen och omsluta publiken.
Om jag vill vara med igen? Skojar du? Till och med min fru kan nog någonstans se att det varit värt det. Tack alla för denna chans som jag har fått. Tack alla för er gemenskap. Tack alla för era insatser som har bidragit till en fantastisk upplevelse. På återseende alla ni som kommer tillbaka nästa gång och all lycka till er som inte gör det, er kommer jag att sakna!
Från en av de nya,
Viktor
